Kommer ni ihåg hur man dansade?



Nostalgi tripp från 1982!!
Erkänn att du minns dansen!?
När man slängde lika mycket med luggen som med armarna!?;-)

Kreativitet

“The creative is the place where no one else has ever been. You have to leave the city of your comfort and go into the wilderness of your intuition. What you'll discover will be wonderful. What you'll discover is yourself.”

—Alan Alda
(b.1936); actor, screenwriter, director





"Hanterbara bitar"



I Världsnaturfondens reklam om att bli orangutang fadder ser man
regnskog som skövlas och stora caterpillar som kör undan de kapade träden.
Just nu funkar inte den reklamen på mig.
Istället för att genast adoptera en orangutang
(som jag förresten övertalat Darlingen att gör redan)
så tittar jag avundsjukt på de där jättemaskinerna som forslar bort träden.
I lördags hade vi, som sagt, några killar här som skövlade vår regnskog,
det var verkligen på tiden och jättebra för träden MEN
de lovade att lämna efter sig "hanterbara bitar"..
Det är här de stora maskinerna kommer in,
i Borneos regnskog bakom ratten på en jättetraktor
hade jag också tyckt att de bitar som de lämnade efter sig hade varit "hanterbara".
I en villa trädgård i Sverige känns det något oövervinnerligt.
Nu har Darlingen hittat en kille med lastbil och kran med gripklo
(varför heter de killarna alltid Frasse eller Hasse?)
nu håller vi tummarna för att kranen når in till vår regnskogs hög!
*"Hanterbara bitar"...mumlar för mig själv..den där skövlaren
borde få en "hanterbar bit" där solen inte skiner..mummel*

Annars kanske jag kan be Hamstern gå lös på grenarna?! ;-)

Om att fjäska på FB

Min jobbarkompis har blivit dumpad två gånger av samma kille.
Det har kommit helt utan förvarning båda gångerna.
De har planerat hus och barn och sedan gör han slut...
och så ångrar han sig och vill bli tilsammans igen.
Den här gången är hon väldigt tveksam och förvirrad.
Vi har allihopa FB.
Man kan säga att fjäskandet har påbörjats i STOR skala!
Så fort hon skriver något eller gör något på FB så "gillar" han det.
Igår blev det liite fånigt;
hon tog ett test om vilken färg hon var och han "GILLADE" att hon blev Blå?!
Nog för att han ligger kraftig minus men Hallå, gilla att någon blir Blå!?
..fast lite kul är det allt att han får våndas ;-)

Problemlösning

“There are no problems we cannot solve together, and very few that we can solve by ourselves.”

—Lyndon B. Johnson
(1908-1973), 36th U.S. president


Att bli kallad störd kl. 03.30



Fjortisen har körtelfeber.
Hon har vansinnigt ont.
Ser ut som en blek hamster, med nyfärgat hår.
Jag har tagit hand om henne dygnet runt
i en vecka nu, med undantag för lördag kväll/natt.
I natt hade jag ont i magen och somnade sent.
Blir väckt några timmar senare av Hamstern som har ont
och vill ha värktabletter.
Föreslår att hon hämtar dem själv men det ORKAR hon inte.
Jag är ganska sur och trött när jag ger henne tabletterna
och lägger en kommentar om att:
"hon minsann orkar prata i telefon hela natten men inte hämta tabletter"
-Du är ju störd, så himla Cp, svarar Hamstern from Hell.
I den sekunden skulle jag vilja nominera mig själv till Nobels Fredspris.
Motiveringen till att jag genast bör få priset är att jag inte ströp
den otacksammaungen med sitt eget löshår!

Istället förklarade jag, att jag var trött och hon var otacksam och
hade en taskig attityd!
Jag hade tidigare på kvällen skojat och sagt att jag bokade tid med henne
nästa dag för lite målarboks målning, så hennes slutreplik denna
arga natt löd:
-Jag tänker INTE måla målarbok med dig imorgon!!


fortsättning följer..



Igår hann vi in en sväng på IKEA Lillebrorsan och jag.
Han köpte sig en bokhylla och ett skrivbord och sedan såg vi
Pablo Francisco och hans sidekicks.
Idag har vi skruvat hyllor och kopplat ihop sladdar, fixat och donat,
till slut blev det väldigt bra!
Sedan var det dags att piffa till hamstern.
Hon ville färga håret och det får väl ses som ett tecken på att
hon mår lite bättre, även om vi fick planera in färgningen
när värktabletterna hade bäst effekt.
Nu ska vi mysa i soffhörnet, Darlingen och jag.
Inte illa pinkat av en som är i coma!? ;-)

IKEA och Lillebrorsan


Kärlek och solglasögon

Flip Schultz hade en teori om kärlek igår:
Kärlek är som solglasögon.
De där snygga, speciella som du spenderat en massa pengar på
de försvinner.
Men de där billiga som du hittade på macken,
det är de som du aldrig blir av med ;-)
Han var faktiskt mycket roligare är huvudnumret:
Pablo Francisco!

Skicka hit några trädkramare!!



I vår trädgård har vi väldigt många, väldigt gammla träd som jag älskar.
Vi bad en kompis komma hit och kika på träden och se hur de mådde.
Ett träd var dött och några andra sjöng på sista versen.
Nu har de fått fria händer att röja och vårda träden så att de mår bra.
Jag vågar knappt kika ut!
Kråkorna kommer att bli skitsura, var ska de nu käka jästa  körsbär
och bli bladiga!?
Mina hängmatte träd ryker också.och där åker trädet med mörklila plommon
AAAAaargh!
*det är braaaa för träden..drar djupa andetag*
Återkommer när jag andats färdigt i min papperspåse!

En het typ!


Ute med Grabbarna

Darlingen är ute med Grabbarna
och som vanligt, efter några öl,
så börjar ringandet.
Darlingen fnissar och babblar.
Jag får prata med Grabbarna och
det är ett väldigt hälsande ,
skämtande och kommenterande.
Tror att han saknar mig lite? ;-)

Lillebrorsan i ett nötskal!




Hamstern lever!



Hon har inte druckit, bara sovit hela dagen, men det som fick mig att inse
HUR dåligt hon mådde var när hon inte orkade kolla av sin mobil
när Pajkingen sms:ade!
Nu har värktabletterna haft effekt, ibland är Hot bra ;-)
Tänk att man kan bli så nöjd över att ens Fjortis orkar äta lite!!

Världsomvälvande resultat!!



Arbetsgivaren begärde ytterligare en Rehabutredning
och spänningen var olidlig idag, när resultatet skulle presenteras!
Ett världsomvälvande: Status quo!
Va?! Same,same!?
Vem kunde ana?
Det har bara gjorts X antal utredningar och alla har visat samma sak,
visst blir man förvånad ;-)

"Hota och muta"- ett vinnande koncept

Fjortisen kan fortfarande inte svälja.
Inte kul när man måste få i sig värktabletter.
-Tvingar du mig att få ont!? säger Drama hamstern
-Japp, det eller en supp i ändan! säger den grymma modern
Det känns härligt att hota sitt stackars sjuka barn
med en supp i ändan om hon inte sväljer sina värktabletter,
men en halvt medvetslös unge är svår att muta ;-) *suck*

Känns som om någon förföljer mig!?



Nu ville det sig inte bättre än att min hamster vaknade igår morses,
efter en jobbig natt, och kunde inte svälja ens lite vatten.
Vi fick komma in och Fjortishamstern blev inlagd, med mamma som sällskap.
En nyttig erfarenhet att vara den som är i "andra änden" i vårdkedjan.
En som inte gillade detta ett dugg var min stalker.
Jag har en liten dansk-svensk herre som förföljer mig överallt,
han vill sova ihopkurad bredvid mig och alltid ha koll på vad jag gör.
När vi var på sjukhuset snodde han min kofta och bäddade åt sig med den.
Inte undra på att mina tröjor ser ut att komma från Angora.
Nu är han nöjd igen, ordningen är återtsälld. Hela flocken är på plats.
Inatt får vi ligga i våra egna sängar, ska bara kika till Fjortisen en sista gång
sedan ska jag sova...i min säng kommer det att ligga
en liten dansk stalker, var så säker.

Hamsterkolonin utökas..

Idag fick PajKingen åka till vårdcentralen.
Han var så klen imorses att han inte orkade lyfta juicepaketet.
Han har samma symptom som Fjortisen och diagnosen är
väl inte så överraskande: körtelfeber..
men läkaren är inte 100% säker på sin sak
för när det blev tal om provtagning stack PajKingen hem.
(Han vitnar och intar horizontal läge när det vankas sprutor och spetsar)
Än så länge är han inte så hamster lik som Fjortisen, men det kanske kommer? ;-)
Jag har i alla fall bunkrat med film och mat så nu kan höstvindarna vina
och regnet falla, vi kommer i alla fall att ha det ganska mysigt här hemma,
hamstrarna och jag.

Hjälp, en hamster!



Var väldigt glad att vi fick en tid på vårdcentralen idag
för min vandrande pinne till Fjortis fick för sig att
förvandla sig till Michelingubbe här på förmiddagen.
Först svullnade en sidan av halsen, sedan den andra,
till slut såg hon ut som en liten hamster med väldigt små ögon,
under väldigt stora påsar/ögonlock!
Hon har fått "Puss sjukan", dah!!
Inte konstigt så som det pussas på Pajkingen.
Nu återstår att se om han också ska förvandlas till hamster!?
Han var här en sväng förut och som den gulliga pojkvän han är hade
han köpt med sig 5 stycken stora Center, Fjortisens favoritgodis
men trots körtelfeber kunde han förstås inte låta bli att pussa lite
på sin hamster flickvän.. vi kommer att ha en hamsterkoloni här om
det fortsätter på det här viset!
Vad gäller dygnsrytmen så har Fjortisen redan anammat hamster stuket,
sover helst hela dagarna och är upp på nätterna..
Kanske får köpa ett hjul, om hon blir sugen på att springa ett varv? ;-)

Jag håller på att förvandlas till min mormor!

Inget ont om min mormor!
Mormor Stina var den bästa mormor man kunde ha,
men hon hade en del egenheter.
Hon älskade att "fin åka" i bilen och kika på djur, natur och hus.
Det pekades, kommenterades och berättades historier.
Nu sitter jag där, bredvid Darlingen och hojtar:
-Såg du rovfågeln!?
och annat matnyttigt för en man som kör bil i 100km/ timmen.
Mormor var en blodhund i skogen, fanns inte en svamp
hon inte lyckades nosa upp.
Vem spårade upp kantarellerna i söndags? Moi!
Mormor Stina hade alltid "totte tofflor" på sig,
små stickade tofflor med tunn sula under .
Idag frös jag om fötterna och plockar fram tofflorna
jag fick av svägerskan- "Totte tofflor"!!
Då kapitulerade jag.
Satte på en kopp kaffe och tog fram rulltårtan jag fått av mamma,
med äppelmos och rullad i socker, precis som Stina brukade göra.
Så nu sitter jag här med tottetofflorna, en kopp kaffe, rulltårta och en
leende mormor Stina som värmer mitt hjärta.

Vad är du?



Jag är:mamma, kär, syster, lättskrattad, dotter, vän, sjuksköterska,
fotoälskande, stolt, nyfiken, musikälskare, festfixare, matglad, pratsugen, bokmal...



När Fjortisen svimmar..

blir mamman orolig.
Fjortisen käkar för lite, är slarvig med mattiderna
och vill gärna bli smalare.
Nu blir jag ännu oroligare.
Hon som är en lång vandrande pinne redan från start.
Hennes bästa kompis fick anorexi när hon var 11 år,
Fjortisen har sett sjukdomen på nära håll.
Hon borde veta bättre, men vad hjälper det?!
Imorgon ska jag ta henne till vårdcentralen.
Nu ska vi kolla upp hennes värden och se hur kroppen mår.
Är det bara en "slarva med maten" grej eller något värre?
Hon äter ordentligt när hon väl äter och godis slinker ner en masse,
så än finns det hopp om att det inte är så allvarligt.
Nu inleder mamsen operation "Korvstoppa Fjortisen",
wish me luck!

Anne, det här är Tony Rikardsson...


En söndag med kantareller och krokodiler



Vi tog en tur till kantarellskogen idag, Lillebrorsan, Vovven
världens snabbaste Mommi och jag.
Vi hittade inte många kantareller men alla var nöjda ändå.
Mest nöjd var nog Vovven som hann göra en minirymning.
Vi pratade om moskitos, krokodiler och barnhem.
Mommi ska nämligen åka till Afrika i oktober.
Vi är inte ett dugg avundsjuka.
Vem vill åka på safari, besöka vattenfall eller se krokodiler
och flodhästar?! Att avsluta resan med några dagars sol och bad
i Indiska oceanen..vad är väl ett bad i oceanen, alldeles blött och
vått ..och alldeles, alldeles underbart!
Nu ska vi leta fram en kikare så hon ser alla geparder bättre..
Nej, jag heter inte Tony Rikardsson! ;-)

Så här intresserad var jag inte..



under gårdagens diskussioner! ;-)

"...kanske gör jag det en annan dag"!

Plocka undan, damma, skura ur handfatet, dammsuga, torka golv,
plocka fram nya dukar, putsa glasbordet, köp stora ljus och
några bollkrysantemum till trappan, plocka plommon
och ta in nya blommor.
Har inte varit hemma på några dagar men det har dammråttorna.
Det här med att ha fest ikväll verkade vara en bra idé,
förra veckan.
Nu säger jag som Pippi´s Annicka
"Mors lilla lathund sa: Du må tro jag jobbar bra, inte just idag, inte just idag
kanske gör jag det en annan dag"!? ;-)
Hur mörkt är det vid 19.00?
Om jag släcker ner fullständigt kanske inte dammtussarna syns?!
Smart, väry smart!

Frukost "In my garden"



Vilket ställe!
Det enda negativa(?) med detta mysiga B&B var att uppkopplingen
levde ett eget, väldigt sporadiskt, liv.
Det blev avkoppling istället för uppkoppling, det är inte så dumt det heller ;-)

"In my garden"


Världens mysigaste!



I tisdags kväll kom vi fram till "In my garden", Bed&Breakfast i
Mariefred, Darlingen och jag.
Nu funderar vi på att ockupera rummet, helt sonika stanna här.
Men tanken på mina goa busar gör nog att vi tar med oss känslan och idéerna
och åker hem istället.
Nu har vi fått inspiration att sätt igång med matrummet..
även om spacklade väggar har sin charm.
Och här ska höjas sängar! Väldigt mysigt att sova lite högre, i det blå.
I eftermiddag åker vi hem men först ska vi mysa lite till..

Min nya kompis

I lördags träffade jag en massa nya trevliga människor.
Bland annat träffade jag Maja, med de fina kattögonen.
Hon hade just börjat 3:an och kunde cykla själv till skolan.
På kvällen kom Maja fram och pratade lite igen.
-Har jag något svart under ögat?
Jag min nötbåge fattar inte vinken.
-Nä, kändes det som om du fick något i ögat säger jag.
-Nej, men jag har mascara på mig, ler Maja blygt.
-Jag ser det, supersnyggt! Vilket fint läppglans du har!
Helt dum är jag inte för Maja ser helnöjd ut och jag har fått en ny kompis.

På en macka nära mig..


Fjortisförälder 2.0



Fyrhjulsdriven taxifunktion.
Kräver ingen sömn.
Hittas oftast i bilen eller tvättstugan.
Lagar till önskad mat på mindre än 5 minuter,
självklart alla tider på dygnet.
Bankomatlucka i ryggen.
Tränad i spårsökning, specialiserad på nycklar, mobiler och böcker.
Avstjälpningsplats för dåligt humör och annat elände.
Inbyggt batteri drivs på kärlek.
Livstidsgaranti.

Om viljan och döden



Farmorsbloggen skriver om förändringar och boken The Secret.
"Där står bl a om hur man drar till sig det man tänker på.
Lycka såväl som olycka.
En orimlig och cynisk teori om man drar den till sin spets. 
Betyder det att man får skylla sig själv för ALS eller cancer eller flygolyckor?
Men en spännande och magisk teori om man bara plockar det man gillar
."

Jag har funderat mycket över det där.
I olika sammanhang har tankar förts fram om att
"Har man bara viljan kan man tillfriskna"
"Tänk dig frisk"
och nu : "Man drar till sig olycka genom sina tankar"
Jag tror verkligen att viljan kan försätta berg, MEN inte alltid.
Ibland måste kroppen ge efter för sjukdommen och det får på INGET vis
ses som om den svårt sjuka människan inte VILLE leva tillräckligt mycket.
Tänker man så, så skuldbelägger man en redan hårt drabbad människa.
Jag tror inte att någon ger upp livet utan kamp.
När jag var ganska ny som sköterska träffade jag en patient som gjorde
ett starkt intryck på mig.
Hon hette Ingrid och hon talade tidigt om att hon snart skulle dö,
men inte förrän juldagen hade passerat för då hade hon och maken
bröllopsdag och hon ville inte att hennes anhöriga skulle förknippa
julen med sorg.
Julen närmade sig och Ingrid blev sämre, men som hon hade sagt
så fick hon fira julen och sin bröllopsdag.
På annandagens morgon frågade jag henne hur hon mådde.
Hon log ett trött leende och sa "Nu orkar jag inte mera"
Senare på eftermiddagen somnade hon in.
Jag tror att viljan kan ta en långt men ibland räcker det inte
hur gärna man än vill, ibland är sjukdomen och döden starkare än viljan
och det måste vi förstå och acceptera.

En sådan där dag..



Vissa dagar blir guldkorn.
Igår var en sådan dag.
Träffade en massa gamla bekanta
och lärde känna flera nya trevliga människor.
Skrattade mungiporna dubbelt så breda.
Darlingen brände några säkringar men återhämtade sig.
Cellen spelade som aldrig förr och vann den stora bucklan
och det stora presentkortet på Mataffären.
Han undrade hur mycket smågodis han skulle få för 3000kr?!
God mat, bra musik och trevligt sällskap.
Blir alldeles varm i hjärtat.

Det bästa som hänt mig!



Vi kikar på "Ensam mamma söker" och en av mammorna väljer vilka
killar hon vill dejta i fortsättningen.
(De har träffat mamman en kväll och badat karbad)
En av killarna som blir vald, intervjuas efteråt:
-Det här är det bästa som har hänt i hela mitt liv!
-Meen, säger Fjortisen, så säger inte ens jag till Kingen..
och vi har varit ihop i en månad!

Om Fjortisen själv får tycka

Fjortisen ligger på sängen och läser igenom bloggen.
I ansiktet har hon ett nöjt leende.
Jag frågar vad hon ler åt.
-Jag får så många kommentarer!
Hon funderar lite och säger
-Jag är nog himla gullig egentligen,
tror inte att Roliga blonda brukar säga till sin mamma
att hon älskar henne och Den arga..hon har aldrig sagt det!?
Sedan ler hon stort och susar ut.

När man hälsar på ett gäng kändisar..

Har aldrig varit speciellt intresserad eller haft någon önskan
om att frottera mig med kändisar.
Darlingen har ett jobb som gör att han ofta träffar ett gäng kända herrar
som man sett på tv och film när man vuxit upp.
Igår satt hela gänget utanför restaurangen och gottade sig.
Darlingen gick fram och hälsade och eftersom jag inte träffat allihopa
förut slängde jag fram handen och presenterade mig.
-Fjortisens morsa
-Magnus
Fjortisens morsa
-Loa
Och så vidare..kändes jättelarvigt!
Jag vet förstås vad de heter hela bunten, men vad skulle vi göra?
Hade blivit ännu fånigare om det bara varit jag som presenterade mig.
Det här måste de råka ut för hela tiden?!
Måste vara en konstig känsla att vet att den andre känner igen en,
har sett en på Allsången eller i skvallerblaskorna?
Tänk om alla man mötte redan skapat sig en bild av en utifrån vad de läst och sett..

Tynar bort!

Vad håller på att hända?
Håller alla 40+:are på att försvinna?
I min närmaste vänkrets har de tillsammans
bantat bort en hel kompis,
om man bara ser till kilo.
GI, viktväktarna, fettdieter och spinning.
Delades det ut självdisciplin någon dag när jag var bortrest?
Jag trodde att det var nu man fick muffinsmage&julgransrygg,
inte tvättbräda!?
Har jag missat något!? *tuggar på en kexchoklad*

Undrar varför hon skrev så?

Av olika anledningar har Fjortisen valt att bo hos mig på heltid nu ett tag.
Fullt förståeligt blir hon ganska trött på sin gamla mamma emellanåt.
De senaste dagarna har jag inte legat på plus (dagens "understatement")
Det har inte varit till min fördel att jag andas, om man säger så.
Idag får jag ett sms på jobbet:
Mamma, jag älskar dig!
När jag kommer hem tackar jag för det gulliga sms:et och undrar
om hon skickade det av någon särskild anledning?
- Vi såg"I taket lyser stjärnorna" i skolan.
Du vet filmen och en tjej vars mamma dör i cancer.
Mamman dör när de är osams, tjejen fattar inte hur sjuk mamman är.
Jag lipade jättemycket och tänkte att :
"tänk om mamma skulle dö nu när jag varit sur på henne"-
för man kan ju faktiskt dö när som helst, man vet ju aldrig.
Så då tänkte jag att du skulle veta att jag älskar dig!

Snacka om att svinflunsan påverkar alla!


Komma ut eller titta in



Man kan bli lycklig av att komma ut ur garderoben,
men är det normalt att bli lycklig när man kikar in i skåpet?

Hur tänkte jag där?



Jag har aldrig kallat min mamma för morsan.
Gillar inte ens ordet Morsan.
Så kommer dottern på den roliga idén att starta en blogg,
som en kul grej att göra tillsammans.
Vad döper vi den till då?
Fjortisen..och MORSAN!?
Hur tänkte vi där?
Nu kommer jag för evigt vara fjortismorsan i cyberspace,
för i cyberspace kan ingen höra dig radera.
Tänk om, tänk rätt?

Hur har du haft det i skolan?


En dag med glitter



Vissa dagar kommer med lite glitterstoft på sig.
De liksom skakar av sig lite lycka och pirr.
Imorses såg jag solen kika in bakom rullgardinen,
hon undrade om jag inte borde ta tillfället i akt och
äta frukost på altanen.
Vem kan säga nej till solen?
Inte jag.
Dagen bjöd på "börja skolan" dofter.
Luften är varm men har en förvarning om kyla i sig.
Hösten är här.
Till frukosten serverade solen ljusspel i löven,
en av mina favorit föreställningar.
Att det kan finnas så många nyanser av grönt
och så många olika sätt att belysa det.
En ensam fågel kvittrar lite försynt,
som om han inte vet om det är hans tur att
uppträda nu eller om föreställningen är över.
Vovven ligger på trappsteget och låter solen
värma hans lilla kropp,
han är en riktig livsnjutare.
Han tankar den kärlek och sol han behöver.
Man borde lära sig ett och annat av honom.



Jag vill ju va´som duuuu!


Mötte en gammal blind dam på jobbet idag.
Jag frågade hur det stod till och hon svarade
att hon inte mådde något vidare.
Efter ytterligare frågor och lite skratt
sa jag att hon fick sitta ner och vänta
så skulle vi hjälpa henne strax.
-Det vore inte dumt om du kunde göra mig frisk,
sa hon och plirade med sina blinda ögon,
eller om du kunde gör mig så jag blir som du.
Det låter inte som om det är så många fel på dig?!
Så gick den fnissande 89 åriga gumman,
med handen på sonens arm, bort mot soffforna i väntrummet.
Vad svarar man på den?
Tack?! Tror jag? ;-)


Adoptera mig, please!



Här sitter man och ser lidande ut.
Lyfter dramatiskt på tassen.
Darrar i hela kroppen.
Tar lidandet till en ny nivå.
Vad får man för det?
En potatisbulle? En potatisbulle!
Någon som vill adoptera mig?

Har du ont?


Kom en kille till jobbet idag, han hade ramlat och skadat armen
för några dagar sedan.
-Har du ont i din arm? undrar jag.
-Nä, bara om jag klämmer hårt precis här! *klämmer och grimarserar*
Han hade nog inte hört det gamla djungel ordspråket: Låt bli att klämma då,pucko!

Icanhascheezburger.com


Headhunta mig!



När jag var 4 år skulle jag bli brandkår.
Mina snälla föräldrar hade för längesedan insett
att de fått en brutalt envis unge och gett upp försöken
att förklara att man inte blev brandkår utan brandman.
Nästa yrke på listan var skådespelerska,
åkte till och med på turné till Ulricehamn.
Vi var fler på scenen än i publiken.
Vid 11års ålder var det dags att byta karriär.
Jag skulle jobba på Greenpeace.
Åka gummiflotte mellan valarna och valfångarna.
Var även med i Amnesty och kände mig viktig när man,
efter att Idi Amin flytt, fann ett helt rum fullt med protestbrev i ett av hans hus.
Klart att några av de där breven var mina.
Så när jag störtat en diktator tyckte jag att det var dags att gå vidare.
Journalist eller fotograf var yrken som verkade kul.
Blev chefredaktör på skoltidningen, förmodligen ingen annan som ville.
Vi hade riktigt kul och faktiskt blev en av oss på "tidningen" fotograf
för Expressen och bor numera i Sydafrika.
Jag kände mig ganska konstnärlig och ville måla.
Det fick jag göra en sommar på kommunen.
Vi målade vägräcken, en kille och jag.
Tyvärr hade han lite svårt för instruktioner,
så alla hans vägräcken blev orange.
(Han målade rostskyddsfärgen ovanpå den gröna färgen)
Väldigt mycket räcken blev det, tror att målaren i mig dog lite då och där.
Sedan har det rullat på med en massa olika jobb.
Skivaffärsbiträde, lärarvikarie, servitris, dagisfröken och så sjuksköterska.
Nu börjar Landstingets blå pyjamas kännas gammal.
Kanske dags att störta en diktator igen eller ta upp min lysande skådespelarkarriär?
Helst vill jag ha ett roligt, utmanande jobb med en fantastisk lön.
Jobbet bör innebära resor till en massa spännande platser världen över.
Jag vill vara ledig på helgerna, och jag vill inte jobba en endaste julafton till.
Ställ er på kö alla presumtiva arbetsgivare!


Nyfiken!

När man kikar runt i olika bloggar så inser man snabbt
att det fyller olika funktioner för olika människor,
det säger sig självt.
En del visar bilder på sig själva och sina nära och kära.
Andra är helt anonyma vad gäller bilder.
En del berättar öppet om otrohet och annat som,
i alla fall jag, tycker är väldigt personligt.
Några är rädda för cybermonster och vill inte avslöja något.
Vissa bjuder in till delar av sitt liv medan de håller andra delar privat.
En del vill sälja grejor och andra sig själva.
Nu blir jag nyfiken!
Varför bloggar du?


Jakten på biljetten



När man är i Milano borde man gå på La Scala?!
Vi gick till La Scalas biljettkontor men det var stängt.
Då sa några damer att vi skulle komma tillbaka om en timme
och tala med Il Doctore, han kunde hjälpa oss.
Så vi tillbringade en eftermiddag med att jaga Il Doctore och hans hund
för att hamna på hans lista.
När man hamnat på listan fick man instruktioner
om att komma tillbaka efter några timmar och vänta utanför La Scalas biljettkontor
för att få en biljett.
Det stod människor från alla hörn av planeten där och väntade.
Då tar Il Doctore fram sin lista igen och ropar upp namnen
på alla lyckliga japaner, tyskar, svenskar och andra som får komma fram till honom
och få en lapp med ett nummer.
(Det gällde att fatta att det var ens namn som tolkades på italienska.)
När numret ropades upp (på italienska, förstås) skulle man genast springa fram,
visa att man hade rätt nummer, jämna pengar och sedan släpptes man in på biljettkontoret
och fick köpa biljetter till kvällens föreställning.
Förvirringen var total, ingen fattade någonting men det var ett fnissigt förvirrad tumult.
Jag kommer till slut ut från biljettkontoret med två biljetter i handen
och ett fånigt förvånat, lyckligt leende på läpparna.
Utanför stod flera japaner och grät av lycka!
Plötsligt skulle vi få gå på La Scala!!
(Ett hysteriskt krångligt sätt att få bukt med svarta börs handeln av biljetter..men ganska roligt!)



Bachelorette

Härom kvällen kikade jag på Bachelorette.
Darlingen tycker att det är fördummande tv.
Undrar om han behöver bli dummare?
Han satt i alla fall kvar i soffan under hela programmet.
Tyckte bestämt att hon skulle ta den ena killen,
för då skulle hon få "ett roligare och friare liv".
Tror att Bacheloretten hörde honom
för programmet slutar med att Darlingens kandidat
går ner på knä och friar.
Tror att det där programmet väckte någonting i darlingen.
-Du måste pussa mera på mig!
-Tror du inte att vi kommer att gifta oss?
-Du borde fria till mig!
Han hade många idéer på kvällen, när programmet var slut.
"Du borde fria" !? Nope, nu får det vara slut med fördummande program för Darlingen! ;-)

Fjortis guld



fjortisen är galet förtjust i bär av alla sorter
men allra mest gillar hon björnbär.
nu har vi sådan tur att svägerskan nyss flyttade till ett hus
där det växer en jättestor björnbärs buske.
Hon ringde och bad om hjälp att plocka och käka upp bären..
Ljuger om jag påstår att hon behövde tjata sig hes innan vi
invaderade hennes trädgård, mums!!!!

Kräkfarmkallande!



Jag kikade in på en blogg för första gången och möttes av en bild
där någon piercat gomseglet.
Jag höll på att svimma..eller kräkas eller svimma medan jag kräktes!
Om det fanns "VM i kräkreflex" skulle jag vinna en överlägsen guldmedalj.
Mår illa bara jag borstar tänderna.
För att inte tala om när man ska röntga tänderna!
Där sitter jag och ser ut som Hulkens lillasyster, inte klädsamt.
Så nu hoppas jag innerligt att det var ett fotomontage?
INGEN vid sina sinnes fulla bruk kan väl vilja,
för det första pierca gomseglet och för det andra,
ha något som hänger och dinglar och alltid retar "kräktappen".
Åh, nu mår jag illa igen!

Någon mer som känner igen sig?



Jag brukar försöka låta bli att tjata.
Försöka.
Vissa dagar går det bättre än andra.
Ibland undrar man:
Hur tänker man när man låter mjölken stå kvar på bänken,
eller ställer in ett tomt juicepaket i kylen?
Hur kan man bli förvånad över att det är dags att lägga sig, varje kväll?
Om alla kläder ligger i högar på golvet, hur stor är då sannolikheten att
jag har något att ta på mig?
Hur vore det om man kom ihåg att nycklarna ligger i väskan,
då slapp man få ett nervöst nyckel-letar-sammanbrott varje morgon?
Djupa andetag och ännu djupare andetag brukar var en bra idé i de lägena.

Att veta vart man är på väg



Var kommer du ifrån?
Vet du vart du är på väg?
Vet du vart du vill?
Är du på rätt väg?

Män med arbetshandskar


En kväll i somras kom Syster Klok och jag på att vi borde åka till Helsingborg.
Vid Ljungby stod en lastbil mitt i vägen, mitt i mörkret och flyttade inte på sig.
Sakta bildas en lååååång kö, och i alla bilar börjar det ringas i mobiler.
Några nyfikna, däribland jag, kliver fram och undrar varför han parkerat mitt i vägen.
Behöver inte kliva så långt innan jag ser att det ligger en älg framför lastbilen.
(Som tur är , en väldigt död älg, fixar inte djur som lider.)
Män i SAAB:ar och cardigans kliver fram, tittar och tar fram sina mobiler,
hjälper inte framkomligheten på vägen direkt.
DÅ träder några killar in på arenan, de har inte bara arbetshandskar utan även
reflexbyxor på sig, är det något som signalerar action så är det reflexbyxor ;-)
Det visslar bara till så har de släpat ner älgen mot dikeskanten
och den långa kön kan börja röra på sig igen.
Jag ska aldrig mera skoja om små killar med jättesnusar,
eller "vad man får när man parar en kommunalarbetare med en pittbull".
Det kanske är så att kläderna gör mannen?
"Vält en ko", nej, skjuv en älg!

It´s not the size..

Egentligen är det synd att jag inte är en man.
Varje gång jag kollar min hotmail,
så har jag fått minst ett erbjudande om att "Gain 3 inches".
fattar ni hur många inches det blir!?
Nej, jag får nöja mig med viktminsknings erbjudanden
om deras kurer verkligen hjälper borde jag väga runt 30 kg runt jul,
snyggt och framförallt väldigt hälsosamt.

Tyckte Vovven var kul!


Där är den!



Jag hoppades att jag kanske skulle kunna hitta min borttappade midja
när jag nu röjde så himla noga i alla garderober
men istället hittade jag den här bilden:
verkar som om midjan är kvar i Thailand..och snorklar..
men jag är inte bitter.
Muffinsmage och julgransrygg känns som ett schysst utbyte.

Starlet från 1976



Hittade gamla Starlet på en Loppis.
Hallå, snabbtur nerför Memory Lane.
Ger en till Kompis, som genast ser lyrisk ut och berättar att hon gick till kiosken
på matrasten för att köpa Starlet,samma dag som den kom ut.
Jag önskade att jag kunde teckna som i Starlet serierna.
1976, då var jag 10 år och vi dansade till Abba och Boney M.
Jag var kär i Peter och vi blev ihop, även om vi inte riktigt fattade
"vara ihop"konceptet, vi lekte mest som vi gjort innan.
Alla hade smeknamn: Allo, Netto, Kirre, Wändan och Åby.
Vi lekte "mörka leken" och "ryska posten", pussades och kramades lite
och började känna oss fram i kärleks landet.
På väggen hemma satt affischer med Bruce Boxleitner från Familjen Machahan,
honom var jag också lite kär i.
Kan väl konstatera att kärleken var konstant men föremålen växlade.


Hjälp, jag kastar skor!

Igår kände jag mig riktigt nöjd när jag röjt ur en garderob och ett skåp.
Fyllde två sopsäckar med skräp.
Tänkte att detta var ett väldigt tillfälligt och väldigt övergående anfall
av hejdlöst utrensnings vansinne.
Nu börjar jag misströsta.
Jag förstår hur hon i Exorcisten kände sig.
"Bra att ha tröjor" som legat redo att användas de senaste 5 åren
kastar jag helt brutalt ner i den svarta sopsäcken.
För att ni ska förstå vidden av galenskapen:
jag slänger SKOR!!!!
Hjälp mig!
Ring Max von Sydow!

En målmedveten typ



När jag låg i hängmattan, i vår förra trädgård,
hörde jag ett ihållande litet skrapande ljud.
Jag kikade mig omkring och bakom huvudändan på
hängmattan får jag se den här lilla larven.
Kika på bilden och inse hur mycket hon har käkat!

Du har rätt

Oavsett om du tror att du kan eller inte kan,
så har du rätt.
Henry Ford

Var är mina nötter?



Igår räknade jag ihop till 20 koftor.
Idag städar jag ur en garderob
med viktiga papper.
De var säkert viktiga 1793, när jag la in dem i garderoben
men nu kanske det är dags att slänga dem!?
Hittar ett urklipp där Camilla Läckberg har "Poff, gått ner 7 kg"
Eh, jag skulle i och för sig inte ha något emot ett "poff"
men har det inte hänt på de 5år sedan Camilla skrev det,
så lär det väl inte hända nu heller.
Ibland erbjuder sig Darlingen att rensa i källaren.
Han är en vettvilling!
Han inser inte vikten av att spara sina dagböcker sedan första klass
eller tändsticksasken med pärlor som jag fick av Peter i 4:an.
Badar hellre med iglar än låter den mannen röja.
När jag står där bland alla "viktigt att spara" grejer så önskar jag
(bara tyst för mig själv)
att jag var lite mera slänggalen.
För det kanske ändå är så att om jag inte använt koftan
sedan Branting dog så kanske, bara kanske det är läge att ..
nej, inte vika ihop den i den andra garderoben ..
utan faktiskt slänga den!?
Tanken svindlar.

Datorn kraschade!



Plötsligt gick det långa zick-zack ränder över skärmen och datorn ville inte alls vara med längre.
Vad göra? Jag stängde av alltihop och hoppades på det bästa.
Då dyker en knasig tanke upp i min hjärna:
Hade det varit en människa som "kraschade" hade jag vetat exakt vad jag skulle göra, det är mitt jobb.
Men när datorn lägger av har jag ingen aning.
Tur att vi är bra på olika saker.

Jag älskar dig!

Tre små ord som kan vara otroligt laddade.
Syster Sladd har en vän som inte klarade att säga eller att höra "Jag älskar dig"
Så hon kom överens med sin pojkvän om att de inte skulle säga de laddade orden,
Istället sa de : "Smurf!"
Alla sätt är bra, bara de funkar!
Det krävs mod och övertygelse att säga orden OM man verkligen menar det.
Jag är försiktig med att säga "Jag älskar dig", tycker inte att det är något man bara säger.
Ibland kan det komma helt spontant!
Som när Darlingen sa det till mig första gången (i modern tid ;-)
Vi pratade i telefon, han gick i sin stad och käkade glass och jag gick i min och pysslade.
Plötsligt säger han "Jag älskar dig"..och sedan tystnar han..
-Hörde du vad jag sa? Undrade han förvånad, det bara kom..!?

Vågar du säga "Jag älskar dig" eller har du en egen variant av "Smurf"?



När vi var ihop förra gången...



Det är nog allvarligt!?



Fixar med tvätten.
Hänger in lite kläder i garderoben.
Koftor.
Många koftor.
Räknar, lite på skoj, alla koftorna.
Jag har 20 koftor.
Det kan inte vara normalt!?
Har jag något ovanligt syndrom?
Koftomani, finns det något som heter så?
Hur botas det?
Jag får nog gå på avprogramering?!

Visst är koftan på bilden snygg..
en sådan kofta har jag inte....

Ett hjärta av guld

Jag gillar inte tävlingar i bloggvärlden.
Därför känner jag mig kluven till att faktiskt göra lite reklam
för just en Tävling ..men jag kan inte låta bli!
För även om jag inte gillar tävlingar så ÄLSKAR jag att få läsa
andras berättelser!
Farmorbloggen har just nu en tävling där du kan vinna ett guldhjärta
men framförallt kan du dela med dig av din historia/fantasi och erfarenhet!

Varning för gasläcka


Tonåring

Latin: Nemo Framförhållnicum

Tonåringen är ett flockdjur men kan även ses i par eller ensamma.
Häckar ofta på sitt rum eller i stadsmiljö.
Kan uppvisa aggressivt beteende om man försöker ta deras mobil.
Överlag mycket oförutsägbara och omväxlande i sitt beteende.
Deras läte är ofta högljutt och klagande (i närheten av sin familj)
medans det förändras och blir fnissande när den närmar sig sin flock.
Flocken uppvisar ofta en liknande fjäderskrud.
På våren fäller den nästan alla sina kläder
men behåller ofta den stickade smurfmössan även vid höga temperaturer.
Tonåringen livnär sig mestadels på chips men har även setts äta annan föda.
Tonåringen brukar lämna högar av tvätt, tops, bomullspads och påslagna platt tänger efter sig.
Vissa forskare hävdar att tonåringen kan liknas vid Bermuda triangeln
då allt i deras närhet har en tendens att försvinna: nycklar, mobil, månadspeng
och föräldrarnas förstånd.
Källa: Föräldrapedica


Konungen har talat

Jag vet att jag har skrivit om det förut, men jag gör det igen:
Jag ÄLSKAR ord, slang, dialekter, ordvitsar..ja, ord helt enkelt.
Nu har jag till min stora lycka(?...;-)) ett hav av hormoner som "hänger ut"
hemma hos oss. Vi fikar, äter och PRATAR.
Jag älskar hormonspråket.
Igår hade en kille i 8:an, som Kingen inte kände,
kommit fram till honom och frågat lite om hans moppe.
Så här lät det när Kingen berättade om det för Fjortisen:
-Du skulle sett idag, kommer fram en RANDOM -95:a och
typ frågar om moppen och så...
"Random"!? Me like!
Min absoluta favorit är fortfarande "Ser det här ut som ett Careface?"
Jag sitter som en svamp och suger i mig, "hör&lär" ;-)

Paj Kingen



Fjortisen är kär.
Han har blont hår och ett blygt leende.
Han är King på att baka paj enligt Fjortisen.
Igår var det upp till bevis.
Han gjorde en grym hallonpaj,
"Utan recept" kvittrade Fjortisen och vispade i vaniljsåsen.
Han är dökär i min Fjortis och bakar en lean,mean hallonpaj..
"och han kan åka jättelångt på bakhjulet med moppen", inte att förglömma.
Fjortisen ville att jag skulle "Bloggdöpa honom"
Vad ska vi kalla Fjortisens hjärta för?
Vi får helt sonika döpa honom till Kingen.

Otrohet

Mofsan har  skrivit en del om flirtande och otrohet
Jag har funderat på det och kom att tänka på flera tillfällen
när man hamnat i konstiga situationer pga att någon annan valt
att ljuga och vara otrogen mot sin partner.
Jobbarkompisens fru ringde när vi jobbade natt.
Ett av barnen hade blivit mycket dåligt och nu behövde hon
få tag på sin man som jobbade med oss.
Ett problem bara: han jobbade inte den natten.

Vi skulle, efter en efterfest, knacka på hos jobbarkompisen
som gått hem tidigare från festen.
Så vid 7-tiden  knackar vi på.
Hennes kille öppnar.
-Hon ringde och sa att hon var med er?!
6 fågelholkar tittar tillbaka på honom.
Hon hade tydligen gått hem och lagt sig, men inte hos sin kille,
visade det sig senare.

Usch, man känner sig så taskig och skyldig,
som om man var med i otroheten.


Nu blev jag glad!

Kika här!

Vad läser du för något?



Jag är alltid nyfiken på vad andra människor läser.
Vad läser du?
Ibland kan man bli förvånad och ofta kan man få ett bra boktips.
Läser du en bok åt gången eller har du flera påbörjade samtidigt?
Ger du upp när en bok är tråkig eller segar du ut till det bittra slutet?
(om förhörslampan är för stark får du rikta den åt något annat håll ;-)

Kika en gång till!



Nej, det är INTE päron.
Vi fick höra många gissningar innan någon klok människa berättade
att det är ett valnötsträd som växer i vår trädgård.
På bilden ses blivande valnötter,  nöten finns innanför det gröna skalet.
Jag vet fortfarande inte om alla valnötter är ätliga.
Någon som vet?

Att bli sugen på att dansa tryckare... ;-)


en titt i mina tankar

hejhej, fjortisen här.
sitter med ont i huvet&ont i halsen, men jag mår bättre än igår :)
blev ingen skola för mig idag, men efter skolan en sväng kom min darling hit. vet inte riktigt vad jag ska döpa han till här på bloggen, men mamma kommer säkert på något bra sen. jag ser ju rätt ofta hur mammas darling verkligen får mamma att skina upp, ni vet ett sånt där leende man har på läpparna när man är som lyckligast. har nog bra vart kär på riktigt en gång tidigare, men hade nästan glömt hur det kändes. men nu när jag är tillsammans med en helt underbar kille som jag verkligen gillar så kommer jag verkligen ihåg känslorna. känslan man får när han ler sitt finaste leende åt en, liksom dendär värmen i kroppen. känslan av glädje&fnitter när man får en puss. eller när man blir helt tårögd&gåtfärdig av ett urgulligt sms. det är så härliga känslor, och nu skulle det kännas konstigt att va utan dom. även fast man har världens underbaraste homies som stöttar en så finns det nog ingen som kan få en att må så bra som ens pojkvän. bara en kram kan rädda ens dag. så känner jag iallafall.
-när vi håller handen och han 'visar upp mig' & presenterar mig så stolt för sina vänner
-när han är så snäll han nånsin kan mot min bror (han vet att det är en av dom bästa jag har)
-när han klappar&busar med min hund
-när han lite generad pratar med mina föräldrar
-när han skojar med mina vänner&kommer bra överens med dom
det är då jag bara vill stå&beundra honom lite, för att han verkligen försöker. verkligen vill att det ska fungera&va vi.

Nu säger jag upp mig!



Nu är den lille dansk/svenske skitförbannad.
Hotar med att ringa facket.
Han ylar osammanhängande och en del är på danska
och det är så svårt att fatta tycker jag.
Skäller något om att "nu får det fan vara nog".
Han köper tydligen att han får hålla trädgården ren på katter och grävlingar
men när det börjar krypa små ödlor vid uthuset då är måttet rågat.
Jg tycker att några ödlor som solar sig bakom uthuset är ok.
Han upplever att han inte får respect i hooden om det börjar hänga ut småvilt
på hans bakgård.
Jag får helt sonika snäppa upp förhandlingarna och lägga in ett köttben
så får vi se om han kan se saker ur mitt perspektiv.

Att koka en kanin

En bloggare som fått ett erkännande skriver att det känns som en
hämd / revansch mot de som hackat på henne tidigare.
Det finns nog många som drivs av en önskan om upprättelse
och hämd.
Kommer då osökt att tänka på en av Darlingens eX.
Vi jobbade ihop och hon valde att anförtro sig åt mig och Maraccas
när Darlingen hade dumpat henne efter att de varit ihop i några veckor.
Maraccas och jag lyssnade på hennes hulkande förbannelser
och tänkte att alla som blivit dumpade blir väl lite hämdgiriga..
lite hämdgiriga var det.
Hon började brodera ut en plan:
Hur hon skulle gå en hotell och restaurang skola i Schweiz
och sedan skulle hon öppna världens bästa hotell och restaurang
*you go girl!*
Den skulle bli världsberömd och hon skulle inte bara äga den utan även driva den.
ALLA skulle vilja ha jobb där.
Till slut skulle Darlingen komma krypande och be, på sina bara knä, om en anställning
(och ev. hennes hjärta antar jag)
men DÅ skulle hon säga nej!
Maraccas och jag var rörande eniga om det fina med att Darlingen
inte var innehavare av någon kanin.
De har annars en tendens att bli kokade i sådana här sammanhang.
Vad jag ville ha sagt med detta tror jag var att lite revansch lust kan vara en bra sporre
men när ditt planerande börjar likna en Bond skurks eller du får lust att koka kaniner,
då har det gått en smula för långt .

Det optimala erbjudandet?



Nu har jag funderat lite över vad som vore "an offer you can´t refuse".
Om vi nu struntar i det uppenbara som hälsa  och världsfred osv
så tror jag att jag kommit på vad som vore
"erbjudandet som jag inte skulle kunna tacka nej till":
Att få vara ledig och resa över världen och fotografera.
Att bli modist vore ett annat erbjudande som vore svårt att neka till.
För att inte tala om erbjudandet att få driva ett litet hotell i Oia..
Verkar visst som om jag har svårt att motstå många saker?!
..när kommer erbjudandena haglande?..jag väntar....
Har du kommit på vilket erbjudande du inte skulle kunna neka till?

Jag ska bara kolla en grej, det går snabbt...


Problem!

Alla har rätt att ha en dålig dag, jag säger ingenting om det.
Idag har min blogg en sådan.
Väldigt dålig.
Vad hände inatt kan man undra?
Texten hänger på sned, vissa delar verkar ha klonat sig
medan andra har krupit iväg.
Har det varit fest?
Jordbävning?
Cybermonster som hackat?
Jag ligger lågt så länge och hoppas att allt löser sig.

RSS 2.0