Fjortisen och morsan

I tisdags blev jag mindre knölig och igår fick jag komma hem från sjukhuset.

Från början var vi fyra spända själar som skrevs in men en fick inte opereras så då var vi bara tre..

Vi hade aldrig träffat varandra förut men omständigheterna "föste ihop oss" på ett rum.

Alla tre opererades för olika åkommor samma dag och vi turades om att vara vingliga, illamående och ha ont.

Nu kommer det storartade, det som faktiskt gör mig rörd och lite lycklig över att få vara en människa bland andra människor: vi brydde oss om varandra.Vi hade inga andra band till varandra än omständigheten att vara där just då men ändå hjälpte vi varandra, skojade och försökte peppa den som inte mådde bra.

Jag har alltid trott att människan i grunden är god och sådana här "små goda händelser" där man faktiskt är snäll och bryr sig om, utan anledning eller agenda, får mig bara mera övertygad. Life is good!