kärlek
En alldeles lugn&skön kväll.
Darlingen tittar upp och ler.
Han ler sitt "vämer mitt hjärta"leende.
Leendet knyter ihop oss.
Kärlek är förunderligt.
Han var min första Stora kärlek.
Vi blev vuxna tillsammans,
eller kom i alla fall en bit på väg.
Vi formades av varandra och av livet
Sedan hände saker och vi gled isär
20 år , två barn och mycket livserfarenhet senare
träffas vi igen, av en slump.
Jag tror att vi hör ihop.
Vi är menade att vara tillsammans
kärleken fanns kvar och var både gammal och ny
Vilken häftig känsla
vi har en historia, en nutid och en framtid.
Nu vill jag höra fler kärleks historier..någon som vill berätta för mig?
Jag skrev ett inlägg om det för ett tag sedan. Kommer inte ihåg vad det heter tyvärr. Vi blev också vuxna tillsammans och nu är vi här - 46 år senare. Kram
Vi träffades hösten -92, på ett ställe i Uppsala där han spelade.
Han trodde "one night stand", jag trodde "efterfest". Dagen efter flyttade jag in.
Det var liksom bara rätt. På en gång.
Idag, 17 år senare är det fortfarande precis så rätt som den dagen vi träffades.
Svar: Armen ja..jaa,den vill liksom inte ge med sig. Alls. Ja, om jag inte äter värktabletter konstant & använder Voltarencreme som hudlotion nästan.
Kanske skulle man kolla upp...men har inte tid!
Hoppas du också får en alldeles underbar Lördagskväll!
Kramkalas
Vilken kärleksförklaring! Fia du är bara så bra och O är utvald!
